Utökat tjänstemannaansvar från 1 augusti 2026 – detta innebär den nya lagen

Riksdagen har beslutat om ett utökat tjänstemannaansvar

Riksdagen beslutade den 15 juni 2026 att införa ett helt nytt brott i brottsbalken med beteckningen missbruk av offentlig ställning. Lagändringen har kungjorts som SFS 2026:1420 och börjar gälla den 1 augusti 2026. Beslutet och ikraftträdandet framgår av Sveriges riksdags beslut om utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar.

Reformen innebär inte att varje felaktigt beslut eller varje misstag i offentlig verksamhet blir ett brott. För juridiskt ansvar enligt den nya bestämmelsen krävs flera särskilda förutsättningar, bland annat att personen har agerat uppsåtligen och i ett bestämt otillbörligt syfte. Det slutgiltiga ansvaret vid byggprojekt ligger alltid på byggherren och dennes kontrollansvarige att säkerställa att lagar följs, men den nya lagen skapar en tydligare gräns för offentliga aktörers agerande.

Vad är missbruk av offentlig ställning?

Det nya brottet införs i 20 kap. 2 § brottsbalken. Bestämmelsen kan bli aktuell för den som vid utövandet av offentlig tjänst, offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet uppsåtligen vidtar eller underlåter att vidta en åtgärd i strid med lag eller annan författning.

För att gärningen ska omfattas av straffansvar måste åtgärden eller underlåtenheten dessutom ha skett för att:

• Personen själv ska få en otillbörlig förmån.
• Någon annan ska få en otillbörlig förmån.
• Någon annan ska missgynnas på ett otillbörligt sätt.

Den beslutade lagtexten bygger på regeringens proposition som beskriver behovet av ett starkare skydd mot korruption och maktmissbruk i offentlig sektor.

Det räcker inte att en tjänsteman har gjort fel

En central avgränsning i lagen är kravet på uppsåt. Den nya bestämmelsen är inte avsedd att träffa vanliga misstag, bristande kunskap, slarv eller felaktiga bedömningar som saknar det specifika, otillbörliga syfte som anges i lagen.

För straffansvar måste det kunna bevisas att personen uppsåtligen har agerat i strid med lag eller annan författning och att agerandet har haft till syfte att skapa en otillbörlig förmån eller att otillbörligt missgynna någon. Det innebär att ett beslut kan vara felaktigt, upphävas efter överklagande eller kritiseras av en tillsynsmyndighet utan att den ansvariga personen automatiskt har gjort sig skyldig till missbruk av offentlig ställning.

Vilka personer kan omfattas?

Bestämmelsen är bredare än de klassiska reglerna om tjänstefel och omfattar personer som utövar offentlig tjänst, offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet. Den kan bland annat omfatta:

• Anställda inom statliga myndigheter.
• Anställda inom kommuner och regioner.
• Myndighetschefer och andra personer med beslutande funktioner.
• Förtroendevalda politiker i kommunala och statliga organ.
• Personer som arbetar hos privata aktörer men som utövar offentliga funktioner (t.ex. inom skola eller vård).

Vid komplicerade bygglovsärenden är det viktigt att skilja på sakfel och personliga felsteg. Om en handläggare fattar ett felaktigt beslut är din primära väg alltid att överklaga beslutet i sak, snarare än att anta att tjänstemannen har begått ett brottsligt maktmissbruk.

Omfattas bygglovshandläggare och byggnadsnämnder?

Eftersom en kommunal bygglovshandläggare utövar offentlig tjänst kan denne i teorin omfattas av den nya bestämmelsen vid agerande inom ramen för sin tjänst. Detsamma gäller förtroendevalda ledamöter i en byggnadsnämnd som fattar beslut i bygglovsärenden.

Det innebär dock inte att en handläggare eller nämndledamot gör sig skyldig till brott enbart för att ett beslut innehåller ett juridiskt fel, eller för att kommunen gör en bedömning som en högre rättsinstans senare ändrar. För att missbruk av offentlig ställning ska bli aktuellt krävs att personen medvetet åsidosätter gällande lag, exempelvis genom att medvetet strunta i tydliga jävsregler för att gynna en närstående eller förvanskat handlingar för att ge en viss sökande en otillbörlig fördel.

Skillnaden mellan tjänstefel och missbruk av offentlig ställning

Tjänstefel regleras i 20 kap. 1 § brottsbalken och förutsätter att någon vid myndighetsutövning åsidosätter vad som gäller för uppgiften. Tjänstefel kan begås både uppsåtligen och av oaktsamhet.

Det nya brottet missbruk av offentlig ställning skiljer sig genom att det inte är begränsat till strikt myndighetsutövning, det kräver alltid uppsåt samt ett direkt syfte att erhålla en otillbörlig förmån eller att missgynna någon otillbörligt. Det nya brottet är subsidiärt, vilket innebär att det främst tillämpas när den vanliga tjänstefelsbestämmelsen inte är tillämplig.

Vad förändras för dig som byggherre?

Den nya lagen ger inte en enskild privatperson eller byggherre rätt att själv avgöra om en tjänsteman har begått ett brott, och den ändrar inte på det faktum att du som byggherre bär det fulla ansvaret för att byggprojektet följer gällande regler under ledning av en kontrollansvarig. Den innebär dock att det straffrättsliga nätet stramas åt för att motverka medveten vänskapskorruption och osund hantering av offentliga medel och beslut.

Om du misstänker att ett brott begåtts kan en polisanmälan göras, men det är alltid åklagare och polis som avgör om en förundersökning ska inledas. En polisanmälan stoppar aldrig överklagandetiden för ett bygglovsbeslut som du är missnöjd med.